Epidemiologi och statistik i skön förening

Prof. Lars Rylander är chef för åtta forskargrupper med inriktning på angelägna samhällsfrågor. Dit hör teman som t ex ofrivillig barnlöshet, cancerrisken med tatueringar och pandemihantering utifrån modellering av sjukvårdsbehov och andra samhällseffekter. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med vårdpersonal från Region Skåne med tillgång till en världsunik biobank.

Avdelningen för arbets- och miljömedicin, en del av Medicinska fakultetens Institutionen för laboratoriemedicin, huserar i byggnad 402 granne med The Spark i Medicon Village. Där söker ett hundratal medarbetare svar på samhällsfrågor genom att kombinera modern epidemiologisk metodik med detaljerade befolkningsdata på individnivå eller med genetisk/epigenetisk data i kombination med bioinformatiska analyser. 

Forskningen bygger framför allt på nationella befolkningsregister som kombineras med data från stora enkätstudier, omfattande datainsamling i fält samt biobanker. Arbetet bedrivs på tvärs över fakulteterna vid Lunds universitet och i nationella och internationella samarbeten. En viktig samarbetspartner är Region Skåne, vars klinik i samma byggnad tillför stora värden i bl a arbetet med att underhålla och utveckla de världsunika biobanker som ligger till grund för mycket av forskningen.

– Att vi lyckats samla forskare från universitetet med bl a läkare från Region Skåne är klockrent för den forskning vi bedriver. När engagerade medarbetare med olika bakgrund och inriktning bedriver vård och forskning parallellt i samma byggnad skapas synergier och effektivitet som gör skillnad. Att vi dessutom har tillgång till världsunika biobanker gör oss till en magnet för internationella forskare.

Den för Lars och hans team viktigaste biobanken bygger på fler än 250 000 prover tagna i tidig graviditet sedan 1989. Med den som stöd kan man se mönster i vad som ligger bakom sjukdomstillstånd från fosterstadiet och framåt.

Man arbetar nu med att skapa en ny världsunik biobank med inriktning på ofrivillig barnlöshet och med mer fokus på föräldraparet än på föräldrarna som individer, inom ramen för Interreg-projektet ReproUnion. Det är ett partnerskap mellan Sverige och Danmark som syftar till att skapa ett reproduktionsmedicinskt kompetenscentrum utifrån en databas med uppgifter om 2 500 par i respektive land som sökt vård för ofrivillig barnlöshet. Databasen bygger på både prover och enkätsvar.

– Insamlingen av data kommer att fortsätta i ytterligare några år innan vi kan börja dra slutsatser av materialet när det bl a gäller hormonstörande ämnens inverkan på fertilitet och reproduktion. När vi kommit så långt tror vi dock att vi kan bidra till att öka kunskapen om varför vissa har svårare att få barn än andra.

Lars och hans åtta forskargrupper räknar med att göra stora framsteg inom flera områden framöver. Ett är hälsoeffekter av tatueringar och andra skönhetsingrepp, där man nu genomför en av de första epidemiologiska studierna där de första resultaten förväntas i år eller möjligen nästa. Ett annat är att identifiera skador på arvsmassan orsakade av exponering av bl a miljöföroreningen PFAS, skador som ofta uppkommer tidigt i sjukdomsförlopp och kan orsaka cancer och andra sjukdomar samt i vissa fall även förs vidare till nästa generation. Ett tredje är att identifiera genetiska skillnader som påverkar individuell känslighet för skadliga ämnen i arbetsmiljön och därmed benägenheten att utveckla exponeringsrelaterad sjukdom. 

Att det anonyma huset huserar både världsledande forskning och en unik biobank är därmed något att känna stolthet över nästa gång du passerar byggnad 402 på Medicon Village.